Så underbart nu för tiden när hon kan leka för sig själv timme efter timme så här på morgonkvisten å jag får dricka mina koppar kaffe i lugn och ro. 

Nattningarna går fortf på bara några minuter. Kvällarna har blivit så mkt längre och jag har faktiskt tid att sitta å varva ner innan läggdags. Det har gjort att stressen minskat ganska mkt eftersom jag inte måste bums i säng direkt. Hon vaknar minst fyra ggr varje natt. Bra nätter sover hon exakt tre timmar på raken. Jag ska avvänja henne, jag vill bara göra mig mentalt beredd på katastrof nätter, vilket verkar svårt. Så vad väntar jag på egentligen ...