Att ta tag i detta som jag bävat för ett tag. 6 veckor efter förlossningen och min ledsna bebis är inte lika ledsen längre så nu kanske jag kan börja fokusera på annat samtidigt och underlivet återhämtar sig sakta men säkert.

Jag ska säga er helt ärligt, att jag förstår småbarnsmammor som går i mjukis byxor hela dagarna. Jag förstår dom som inte orkar sminka sig längre. Man tar sig knappt tid att äta. och det man äter ska gå snabbt och lätt bara för att få lite energi. 

De som inte har småbarn själva kan inte förstå. Men jag vill inte hamna där och jag fick en wake-up call när Peter sa igår att jag har fula naglar. Och när jag såg bild på mig själv igår med världens utväxt och för att inte tala om den degiga magen som buktar ut ovanför byxkanten. 

Därför ska jag nu påbörja min lilla diet. Färre kalorier än dagsbehovet helt enkelt och tallriksmodellen. Och som ni kanske förstår ingår inte min kära choklad i detta.

Jag har klarat det förut å jag vet att jag kan klara det igen. Men numera med en liten bebis. Detta blir en utmaning minst sagt. Hoppas jag kan sno en smula fokus från min prinsessa så hon får en hälsosam mamma.

Nu till det mindre roliga, väga, mäta och bilder. Jag mår illa av mig själv. Men nu tänker jag "Jag har fött barn, Jag har fött barn, Jag har fött barn, Jag har fött barn!"